Thailand

Nu är vi hemkomna från vår semester i Thailand och vi har haft det jättehärligt! Vi bodde på ett fint hotell en bit från stranden i Ao Nang. Själva Ao Nang var väl sådär, kunde ha varit Gran Canaria eller Grekland eller vad som, samma turistgata med inkastare på restauranger (som dock serverade jättegod mat!), turistshoppar, strandförsäljare och massor av turister där säkert hälften var svenskar! Vattnet och stranden i Ao Nang var heller inte det bästa men med svenska mått var det jättebra. Nej, för att få njuta av de bästa stränderna och det klaraste vattnet så ska man ge sig iväg till några av alla de öar som man kan åka till med antingen motorbåt eller sk longtail båt. Vädret var kanon alla dagarna, lite molningt blev det innan solen gick ner vilket var skönt då det var den tiden vi ofta åt middag.

Longtail boat i bakgrunden, träeka med bilmotor fästad vid en lång stång med propeller på. En sådan åkte vi med till en strand en dag.

Vårt hotellrum, ska öva på att göra sådana elefanter av handdukar!

Julia och Jontahan studerar solnedgången från restaurangen.

Julaftons kväll. Det blev thaimat, mums, medan vi såg solen gå ner över havet.

Under ett par av dagarna så åkte vi med motorbåt ut till olika öar med fantastiska stränder och klarblått vatten. Detta var heldagsutflykter med jättebra guider och det ingick god lunch båda dagarna. Vi var bla på Phi Phi islands (som blev hårt drabbad i Tsunamin för fem år sedan), Chicken Island, Poda och Tup Island. Vi gjorde flera strandhugg runt dessa öar bla på stranden från filmen "The Beach" (som vi var tvungna att köpa i en av souvenirshopparna) och kollade in olika sevärdheter som grottor och monkeybeach där det sprang omkring vilda apor. Den största behållningen av dessa utflykter var ändå snorklingen. Båten kastade ankar på öppet hav och där fick vi snorkla.

William och jag på båten.

Jädra fort gick det! Två motorer med 225 hk per st! Det är skillnad mot den vi har på båten i Stråken...typ 7.

Chicken Island

För att vi turister skulle bli ordentligt nöjda så kastade personalen på båten i bröd i vattnet. Fiskarna kom i hundratal och riktigt hoppade upp på vattenytan. Det kändes som att befinna sig i en fisksoppa, fattades bara lite curry eller nåt så hade saken varit biff....ja fast nu var det ju fisk då! Skitäckligt ärligt talat. Magnus fick fisk innanför den flytväst han bar (officiellt för att ha bättre koll på William på öppet hav men han hade säkert sjunkit som en sten utan ;-)) och fisk simmade in i cyklopen. Jag och Jonathan flydde upp i båten! När fiskmängden blev mera lagom och vi fick plats i havet igen så hoppade vi i och

för oss amatör- snorklare öppnade sig en fantastisk värld! Fiskar av alla de slag och med de mest fantastiska färger, korallrev med "munnar" som öppnades och stängdes var en del av allt häftigt vi såg. Jag ska erkänna att det är med skräckblandad förtjusning som man simmar omkring. man väntar liksom bara på att något stort och obehagligt ska dyka upp bakom en.....fast det var visst bara en Japan med undervattenskamera!

Det blir ju ofrånkomligen så att man, trots att man helst vill glömma bort det, har vissa behov som uppstår under dagen. Guiderna pekar glatt ut mot vattnet och säger -big, big toilet! Med tanke på alla tusentals (nej, vi var inte ensamma) turister som besöker dessa stränder och vatten så börjar man ana vartåt det lutar om man säger så.....HUA! Visst, det fanns toaletter på vissa ställen men de var ofta av icke besöksvänlig karaktär om man säger så.

På tal om det här med toalettbesök. Vår lille son har ett ständigt trängande behov av att göra nr 2 på offentliga och de mest olämpliga platser och det har alltid varit så ända sedan han var bebis! Under de här dagarna i Thailand för att ta ett exempel så har han nog besökt de flesta restaurangtoaletter men inte vår egen toalett på hotellet en enda gång! Tänk två gånger om dagen i fem dagar! När jag och Julia fick manikyr på ett ställe och Magnus och Jonathan gick iväg för att ta något att dricka i väntan på oss så skulle William stanna hos oss för att titta. Så sitter man där med nymålade naglar på både fötter och händer och vad hör man då? -Jag är bajsenödig! Men va faan! Nu när man inte direkt varit ensam svensk i Thailand så riktigt ser man hur folk ler i mjugg när de hör William skrika det högsta han kan på restaurangen -Jag är bajsenödig! och man ser riktigt hur de tänker -Gud va skönt att det inte var min unge! För hur det än är och oavsett var man än är, offentliga toaletter är inte roliga. Dessutom måste en sådan liten verkligen sitta på ringen ordentligt samt hålla sig i (uuäää!). Fast på flygplatsen passade vi på att skratta lite i smyg då ett barn spillde ut sin cola på hela sig och sitt säte....lite rättvisa måste det väl ändå vara!

Vi funderar allvarligt på att köpa en sådan här! Hela familjen får ju plats (Julia vägrar vara med på en sådan pinsam bild så hon fotar).

För övrigt så har resan gått utan missöden, vi har dessutom ätit jättegott (och billigt!) hela tiden. Jaa, förutom William som levt på cocacola och pommesfrites. Han har ingen matlust alls i värmen och kombinationen övertrötthet och sockerkickar/dalar har inte varit att leka med stundtals. Lägg till lite sura tonårsminer på det också så kanske man lätt kan föreställa sig hur det kan te sig. Men, vi är helnöjda med vår resa och vi vill gärna tillbaka, fast nästa gång åker vi utan barn så blir det ännu roligare ;-)!!!

Till sist, GOTT NYTT ÅR!

Ps Tack för alla kommentarer på bloggen, mail och kort vi fått! Vi uppskattar det och läser allt!

God Jul!

I övermorgon är det julafton! Det känns väldigt avlägset här i tropikerna måste jag säga. Det spelar ingen roll hur mycket julpyntat det är på Orchard eller all julmusik som spelas, julstämningen infinner sig inte iallafall!

Idag gjorde vi ändå ett försök till julfirande här med Janson, köttbullar, sill, julmust och lite annat (tack IKEA!). I morgon åker vi nämligen till Ao Nang i Thailand över julen som en julklapp till hela familjen. William har dock frågat flera gånger när tomten ska komma (vi trodde inte att han skulle märka om vi hoppade över den lilla detaljen i år) så vi var tvungna att ordna en liten julklapp som lämnades utanför dörren (tomten hann tyvärr inte stanna i år...).

Det ska bli härligt med sol och havsbad för den senaste veckan har regnperioden verkligen gjort skäl för namnet här i Singapore. Varmt visserligen men regn, regn och regn!

Den här fina jul-tröjan har dagisfröknarna gjort till alla barnen. "Red Room" heter klassen som William går i.

Julmiddag i tropikerna. Vi drog för gardinerna och tände ljus samt spelade julmusik för att försöka få rätta känslan ;-)

Under veckan som gått har vi varit runt en del för att visa Julia och Jonathan Singapore. Vi har varit på Orchard och kollat in juldekorationerna, åkt bumboats på Singaporefloden, kollat in Merlion och Rafflesstatyn, varit i Botaniska trädgården, besökt Little India och ätit på Banana Leafs Apollo, varit i Science center, varit på Sentosa och sett Underwater world, promenerat i Chinatown samt varit på Singapore Zoo! Allt detta hade inte gått utan glass i stora lass! Perfekt för att muntra upp gnälliga barn och trötta ben!

Julia och Jonathan utanför Banana Leafs Apollo.

God, it´s hot!

Mellan skurarna har det blivit bad i poolen också förstås!

One-dollar icecream!

Fotoskygga ungdomar fastnade äntligen på bild! ...och en till visst...

Nu så här i jultider tänker vi extra på släkt och vänner därhemma. Lite hemlängtan finns och när man hör hur mycket snö det kommit och att det troligen för en gångs ligger kvar över jul så blir man lite nostalgisk och hade gärna bara för en stund velat komma hem. Men fler jular kommer som bekant! Nu ska vi njuta av sol och värme istället!

Från oss alla till Er alla.......En riktigt GOD JUL!

Spanarna på Hill Street

På lördagsförmiddagarna har alla brandstationerna i Singapore öppet hus för alla som är intresserade. En perfekt utflykt för William som tycker brandbilar är bland det häftigaste som finns. Magnus och lilleman åkte till brandstationen på Hill Street för att spana (;-)) in deras brandutrustning.

De var mycket vänliga och tillmötesgående och William fick sitta i brandbilarna så mycket han ville.

Dessutom fick de följa med upp i korgen på en hisnande färd.

William fick pröva att spruta med stora vattenslangen.......

.......och lysa med jätteficklampan!

På söndagsmorgonen fick vi gå upp tidigt och ta oss ut till Changi för att möta Julia och Jonathan som kom med flyget från Köpenhamn 06.10. Resan hade gått jättebra men lite långsamt förstås.

Äntligen fick William busa med storasyskonen igen! Jonathan var inte sen med att hoppa i poolen......men sedan sov han i princip hela dagen.....och vaknade naturligtvis inatt och låg vaken. Det tar nog några dagar innan de har hämtat sig från tidsomställningen. Skönt iallafall att de äntligen är här!

Hörde att det var snö hemma i Jönköping idag, jaa what can I say, här har vi varmt så det räcker ;-).

William och jag pratade idag om att alla barn på dagis har jullov nu. -Vaffö då då? undrade W. -Jo för det är jul snart, sa jag. -Men det finns ju ingen snö! det måste ju komma snö också! -Nej det kommer ingen snö här i Singapore. - Men vaffö inte då då?

Jaa så håller det på dagarna i ända. Frågor stora som små och jag känner mig hedrad att han tror att jag är allvetaren på jorden åtminstone ännu ett tag....

Tjing på er!

Lucia

I torsdagskväll var vi på traditionsenligt luciafirande i Presbyterian church på Orchard Road. Ett evenemang ordnat av Svenska kyrkan och SWEA. Det var ett stort luciatåg med ca femtio deltagare i alla åldrar och för första gången kände jag riktig julstämning här. Om man bortsåg från vår klädsel (kjol/shorts och flipflops) så kunde man nästan tro att vi firade hemma i Sverige med kyla och snö utanför dörren. Kyrkan var full av svenskar och efteråt serverades glögg, kaffe, lussekatter och pepparkakor. William tyckte det var spännande och han och jag har övat på en del julsånger som han nu klämde i för full hals. Sedan blev han dock sur då det blev solosång och han inte fick sjunga. Jag som älskar luciatåg och julsånger hoppas på att sångglädjen ska bestå och att jag ska få titta på när William går i ett luciatåg om något år eller så.

Nästan alla barnen i Williams klass "red room". På bilden fattas två pojkar. Lärarna heter Miss Jenny, Mrs Jane (som är huvudläraren) samt Miss Jane. Fatta vad svårt att hålla isär dem!

I fredags var det dags för terminsavslutning på dagis. Alla barnen ombads ha på sig partyclothes och vi föräldrar bidrog med lite gott att äta och dricka. Barnen fick träffa tomten och fick varsin handduk med sitt namn broderat på. Dessutom fick de småpresenter av sina lärare samt godis. De är väldigt benägna att ge barnen sötsaker i det här landet (skulle aldrig förekomma hemma på vårt dagis).

William har inte alls varit glad åt dagis sedan vi kom tillbaka och han har gråtit när jag lämnat. Vi hade i princip bestämt oss för att strunta i dagis nästa termin men så säger hans lärare att han har jätteskoj när jag väl har gått iväg och verkar trivas så efter mycket övervägande så har vi bestämt oss för att försöka igen i januari. Faktum är att de två sista dagarna så gick det mycket bättre och han var jätteglad när jag sedan kom istället för att bryta ihop som han gjort förut. Vi hoppas på att det blir bra i januari!

De pysslar flitigt på dagis, det här är lite av allt som han kommit hem med de senaste dagarna.

En cool kille!

Imorgon på självaste luciadagen fyller min mamma år! När jag var liten så var jag naturligtvis lucia och sjöng för henne och kom med lussefika på sängkanten. Vi brukade alltid titta på SVT:s luciamorgon och sedan jag blivit vuxen tittar jag fortfarande varje år med vetskapen om att mamma sitter några mil ifrån och gör samma sak! I år skiljer det många fler mil och luciamorgon kan jag inte se men vi tar igen det nästa år. Grattis älskade mamma på födelsedagen!

Glad Lucia alla där hemma!

Hej då farmor och farfar!

I lördagskväll var det tyvärr dags för farmor och farfar att åka hem till Sverige igen. William vaknade i söndagsmorse och när han insåg att farmor och farfar var borta så skrek han: -men jag vill att dom ska komma tillbaka! Han har verkligen tyckt att det varit mysigt att få krypa ner deras säng på morgonen.....och vi har uppskattat att få sova en stund till!

Hoppas ni haft en härlig vistelse, vi kommer sakna er!

Som tur är blir vi snart fler här i Singapore igen. Äntligen, äntligen börjar stunden närma sig då vi ska åka ut och möta de stora barnen Julia och Jonathan på flygplatsen! Det ska bli så kul att få visa dem hur vi bor. Lillebror undrar varje dag om inte de ska komma snart!

Här i lägenheten har vi försökt göra det lite juligt också tills de ska komma.

En jultradition som jag tycker är viktig är att ha en julkrubba med lite saker tagna från skogen. Det gör jag alltid varje jul. De ser olika ut varje år och detta året fick det bli en minivariant! Krubba ska det vara!

Må gott alla där hemma, vi saknar er!

ps idag har vår treåring helt på egen hand låst in sig i sitt rum.......hur vi än försökte förklara så kunde han inte öppna dörren själv. Det blev till att ringa vaktmästaren för fjärde gången sedan igår då först gasen till spisen tog slut mitt under middagslagningen, sedan gick kaffebryggaren sönder, sedan började airconditionern läcka massa vatten och nu då låste lilleman den klåige in sig på rummet! Mycket action hos Mrs Bergs residence, hehe...